Miljöenkät – Partier i Luleå – Aug 2018

1. LUFTEN I LULEÅ CENTRUM INNEHÅLLER FÖR HÖGA HALTER AV FRAMFÖR ALLT KVÄVEOXIDER. ETT ÅTGÄRDSPROGRAM HAR RULLAT NU FLERA ÅR UTAN ATT GE NÅGON EFFEKT. NEDSMUTSARE ÄR I HUVUDSAK BIL- OCH LASTBILSTRAFIK.

VAD ÄR ERT PARTI BEREDD ATT GÖRA?

(S) I arbetet med Utvecklingsplan centrum är Trafik, Buller och Luft mycket centrala frågor. I Borgmästaravtalet har Luleå förbundit sig att gå längre än vad EU:s klimatmål anger och minska koldioxidutsläppen med 60%  mellan 1995-2030, fram till 2010 har de reducerats ca 10%. Framöver inriktas åtgärderna mot två spår, miljömässiga effektiviseringar respektive bränsleutbyte. Det handlar bl a om byte av färdmedel (gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras framför biltrafik) samt utbyte av fossil bensin och diesel mot förnyelsebara bränslen (bl a biogas, el och HVO100). Ett tydligt exempel på kommunens inriktning är att Luleå fick en topplats i Cykelfrämjandets kommunvelometer 2018.

(L) Fler måste välj att åka kollektivt eller ta cykeln. Ett problem är stadsöns funktion som genomfartsled, att smalna av och avgränsa där är inte rätt väg. Det leder till längre köer för både de som åker kollektivt och de som sitter i bil.

(V) Öka kollektivtrafiken samt övergå till fossilfri drift av fordon. Fler bilfria ytor, bl a busshållplats Smedjegatan. Förbjud genomfart av tunga+miljöfarliga transporter.

(C) Självklart vill vi förbättra luftkvalitén, bl a genom fler cykelvägar. Viktigt att minska biltrafiken. Inrätta fler bussturer till/från byarna. Mindre förtätning av boende, fler får bygga på landsbygden.

(MP) Prioritera buss och cykel. ”Sommargatan” (del av Storgatan) är ett gott exempel på nytänkande. Fyrfiliga gator kan göras tvåfiliga för att ge andra trafikslag mer plats. Tätare busstrafik på stomlinjerna. Reservera Smedjegatan för bussar. Kommunledningens egen utredning 2013 gav 31 kloka och konkreta förslag, varför förhalas beslut om åtgärder? Varvsleden är ett (annat) bra exempel där ny utformning kan skapa trevligare och bättre övergång för gående till/från Södra hamnplan. Tung trafik bör upphöra på Varvsleden. Gående ska inte tvingas ner i mörka tunnlar eller upp på broar (”helröret”) för att underlätta snabb genomfartsbilism.

(RS) RS kämpar för minskad biltrafik i centrum, och minskat bilåkande generellt, samt gratis och utbyggd kollektivtrafik. Vi vill också satsa på cyklandet genom att rusta upp och förtydliga cykelstråken. Vi vill begränsa tung trafik genom centrum, t ex förbjuda tung genomfartstrafik på  Södra Hamnleden.

(M) Vi vill bl a differentiera parkeringsavgifterna utifrån fordonets miljöklassning och skapa parkeringsytor för bilpooler. Vi föreslår också utbyggd infrastruktur för elbilar.

 

2.  LULEÅ KOMMUN HAR FÖRBUNDIT SIG ATT VARA FOSSILFRITT ÅR 2050, MED DELMÅLET 60% MINSKADE KLIMATUTSLÄPP ÅR 2030.

VILKA ÄR DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA SOM BEHÖVER VIDTAS?

(S) Den största utmaningen är resor och transporter. Trenderna pekar åt fel håll eller är beteckna som ”sega”. Antalet åtgärder som behövs är omfattande, många av dessa är styrda av multipla aktörer. Luleå kommun har förverkligat biogas för drift av fordon, satsat på kollektivtrafiken, drivit på utbyte av kommunala tjänstefordon, byggt cykelvägar samt satsat på solenergi och fjärrvärme. Det finns möjlighet att både göra mer och höja ambitionsnivån – men kommunen är ”på väg”.

(L) Att kommunen på olika sätt stimulerar medborgarna och anställda att välja klimatsmarta alternativ.

(V) Fasa ut fossila bränslen inom transportsektorn; bilar,bussar och lastbilar. Öka andelen förnyelsebar el, Luleå Energi bör satsa på sol- och vindkraft; ex solpaneler på kommunala byggnader och hyreshus. Privatpersoner bör erbjudas hjälp med installation av solpaneler på villor.  Minskad energiförbrukning (el och uppvärmning) i kommunala byggnader och hyreshus. Minska andel kött i maten. Vänsterpartiet har motionerat om (och fått igenom) en köttfri dag i veckan i kommunen. Detta bör dock inte ses som ett slutmål utan som ett delmål.

(C) Att ta ett helhetsgrepp i frågan och väga in miljöfrågor när man fattar stora och övergripande  beslut i fullmäktige.

(MP) Eftersom lokala transporter (bortsett från SSAB och flyget) svarar för de i särklass största  utsläppen av CO₂, så är trafikåtgärder viktigast (se därför frågan ovan).  Kommunens bussar och tjänstefordon ska drivas med el eller biogas så långt det är möjligt. Lägre priser för bussresenärer. Inför bilpool istället för egen bil. Bygg ut nätet av cykelbanor/gc-vägar. Energieffektivisera byggnader, öka återvinnings- och återbruksgraden av material och produkter inom kommunens verksamheter. Verka för att maten produceras så nära äldrevård och skola som möjligt. Öka andelen vegetarisk mat.

(RS) Kommunens transporter måste samordnas, reduceras och klimatanpassas – RS har t ex föreslagit en kommunal samlastningscentral. Alla fossila bränslen behöver fasas ut till förmån för förnybara. Lokalt producerad mat i kommunen skulle göra stor skillnad, liksom mer ekologiskt och betydligt mindre (grad av) köttprodukter. Kommunen borde också verka för att det ska finnas matbutiker och samhällsservice, t ex skolor och apotek, i alla områden istället för att satsa på externhandelsområden som Storheden. Upphandlingssystemet behöver ändras med miljö- och klimatmålen som faktorer istället för enbart ”lägsta bud”. Kommunens fastigheter behöver en klimatöversyn och ”klimatrenovering”. Kommunen måste ta strid för att Norrbotniabanan byggs nu – järnvägsnätet måste rustas och byggas ut och tågresandet borde subventioneras (istället för att heja på ökad flygtrafik). Kommunen borde också höja rösten för en omställning till ett samhällssystem baserat på människans och naturens behov istället för privata vinstintressen.

(M) De åtgärder som är viktigast för Luleå är att införa riktlinjer för inköp av fordon, användning av fordon och för upphandling av varor och tjänster, vilket kan minska kommunens utsläpp väldigt mycket.

 

3. LLT HAR EN VÄL FUNGERANDE BUSSTRAFIK, TROTS EN PRISNIVÅ (550 KR FÖR MÅNADSKORT,  5560 KR FÖR ÅRSKORT) SOM FÖR MÅNGA LIGGER PÅ SMÄRTGRÄNSEN.      I KIRUNA SUBVENTIONERAS BUSSTRAFIKEN NÄSTAN 100%-IGT.

KAN NI TÄNKA ER SUBVENTIONERA BUSSÅKANDET I KOMMUNEN?

(S) Det gör så redan idag, subventionen ligger på ca 50 miljoner kr/år. Detta framgår av gällande prislista (ungdomar, pensionärer, studenter och personer med funktionshinder).

(L) Kommunen subventionerar redan idag busstrafiken. Vi har föreslagit en enhetstaxa, som omfattar både LLT och Länstrafiken. Då har du samma pris oavsett var du bor i kommunen.

(V) Idag subventioneras LLT med ca 50%, d v s biljettintäkterna täcker hälften av bolagets utgifter. Vi vill öka den subventioneringsgraden, unga upp till 19 år ska få åka avgiftsfritt. Vi vill också att landsbygden, den del av kommunen som LLT inte trafikerar, ska få samma taxa som LLT har idag. D v s en sänkning för att göra kommunen ”rundare”.  På längre sikt ska kollektivtrafiken vara avgiftsfri.

(C) Ja, om det gäller kollektivtrafik för alla medborgare i kommunen – oavsett var man bor.

(MP) Självklart! Och speciellt för barn, unga och studenter. Inför enhetstaxa på kollektivtrafiken inom Luleå kommun oavsett vem som ratta bussen (LLT eller Länstrafiken). T ex är resan Råneå-Luleå idag orimligt dyr och bör subventioneras. Visionen är nolltaxa för alla bussresenärer. ( Antar att frågan gäller om vi vill subventionera bussåkandet i högre grad än idag. LLT är till ca 50% subventionerat, resenärernas avgifter står alltså för (resterande) ca 50%).

(RS) Ja. Ända sedan RS valdes in i kommunfullmäktige 2002 har vi kämpat för billigare bussåkande med gratis kollektivtrafik som mål.

(M) Bussåkandet är subventionerat redan idag, så frågeställningen borde väl vara ifall man är beredd att verka för att subventionera den ytterligare. Om frågan skulle vara om vårt parti vill ha det som i Kiruna är svaret Nej. Däremot skulle man kunna tänka sig att subventionera bussresandet för vissa grupper som studenter och pensionärer i högre grad.

 

4. LULEÅ KOMMUN SUBVENTIONERAR PARKERINGSPLATS FÖR MÅNGA ANSTÄLLDA.

 

HUR SER NI PÅ ATT ISTÄLLET SUBVENTIONERA  ATT ANSTÄLLDA  FÄRDAS KOLLEKTIVT?

(S) Självklart med en inriktning mot att fler åker kollektivt, dock en kostnadsfråga som allt annat. Tillgängliga kommunala parkeringsplatser fördelas baserat på en rad kriterier, vilket bl a innebär att alla inte erhåller en p-plats.

(L) Vi tycker att man till viss del kan subventionera parkeringsplatser för anställda, men vi är inte heller främmande för att subventionera för kollektivtrafikåkande som en förmån.

(V) Kommunen ska inte subventionera P-platser, däremot gärna kollektivåkande.

(C) Nej! Om det ska göras är det för äldre och ungdomar, samt de med funktionshinder.

(MP) I första hand ska subventionering av P-platser upphöra. Finns ingen anledning att kommunanställd ska uppmuntras att åka bil in till centrum, dessutom på skattebetalarnas bekostnad. Idag kostar en P-plats med el 200 kr/månad, vilket är ca 30% av marknadspriset. Det är dock inte enkelt att istället subventionera busskort, det har med skattereglerna att göra. Kommunen kan istället uppmuntra sina anställda att cykla (med eller utan el). Hela denna fråga behöver utredas!

(RS) RS förespråkar subventionerat kollektivåkande för alla, helst vill vi se gratis kollektivtrafik! Annars anser vi att subventionerat kollektivåkande bör vara första prio och att parkeringsplats ska erbjudas när den anställde bedömer att kollektivåkande inte är ett tillräckligt väl fungerande alternativ.

(M) Vi är väldigt positiva till att ge kommunens anställda kollektivåkande som en personalförmån.

 

5. LLT DRIVER IDAG BUSSAR PÅ BIOGAS, MEN HAR LOGISTISKA PROBLEM MED BIOGASFÖRSÖRJNINGEN.

 

HAR ERT PARTI NÅGON UTVECKLINGSPLAN FÖR ATT UTVECKLA BIOGASEN I LULEÅ?

(S) Förnyelsebara bränslen som biogas och el (ska) prioriteras till kommunkoncernens resor och transporter. Se vidare svar på fråga 1.

(L)  Vi var emot biogassatsningen, vi har ingen utvecklingsplan för biogasen.

(V) Ingen färdig plan, däremot behöver problemet med säker försörjning lösas av de inblandade parterna.

(C) Att den kommunalt producerade biogasen även kan användas av privata. Även att privata kan bygga biogasanläggningar.

(MP) Framtiden är mycket ljus! Produktionen går så bra att det i första hand är konsumtionen som måste öka. Orimligt att 30% av biogasen idag facklas bort, samtidigt som både folk och företag efterfrågar biogas. Därför har MP föreslagit att tankstationen på Midgårdsvägen ska öppnas för allmänheten. Biogasen är en fantastisk tillgång och ger oberoende, då kommunen har full kontroll över alla led – från råvara till konsumtion. Ett bra argument betr sårbarhet och brist på andra bränslen i kris. Länstrafiken köper glädjande nog in biogasbussar för sträckan Boden-Luleå. Satsa mer på samarbete med grannkommunerna. Bättre och billigare att göra biogas av matavfall än att kompostera. Biogas kan i framtiden användas för att göra vätgas till bilar. Ny rötkammare för biogasproduktion i Luleå startas under december månad tack vare statligt stöd från ”Klimatklivet”. På sikt bör även en till tankstation för personbilar byggas. Det går också att arbeta med beteendeförändringar genom att stärka medborgarnas förståelse för att biogasen produceras av lokalt avfall. Höjda priser på bensin och diesel ger nu extra goda förutsättningar för biogas.

(RS) Ja, RS vill att kommunen ger LLT de resurser som krävs för att lösa de ”logistiska problemen”, genom att dels bygga ut tankanläggningens och dels faktiskt ha råd att ha biogasbussar. Ända sedan RS föreslog en biogasanläggning i kommunen har vi förespråkat att även matavfallet i kommunen ska omvandlas till fordonsgas.

(M) Nej!

 

6. ANDELEN EKOLOGISK MAT I LULEÅ HAR ÖKAT, MEN ÄR FORTFARANDE UNDER RIKSGENOMSNITTET.

 

VILL DITT PARTI MEDVERKA TILL ÖKAD ANDEL EKOLOGISK MAT, OCH I SÅ FALL HUR?

(S) Frågan är komplex, redan idag inköps en hel del ekologiskt producerat. Ambitionen är att den ska vara närodlad, därtill har både kvalité och mycket annat inverkan. Det innebär inte att det är bättre mat bara för att det är ekologiskt.

(L) Ja, genom de upphandlingar som kommunen gör. Där vi tydligare har med krav på ekologisk mat.

(V) Under denna mandatperiod har Vänsterpartiet motionerat och fått igenom en höjning av målet till 25% ekologiskt inom kommunen. Nästa mandatperiod vill vi höja upp målet till 50% fram mot år 2022.

(C) I första hand närproducerad mat för att minska transporterna samt bättre ur miljösynpunkt. Om det finns ekologiskt närproducerade livsmedel är det ett plus. Ekologiska produkter kan komma från andra länder som gör transporterna längre och mycket sämre för miljön.

(MP) Självklart! Andelen är idag 25% (av kostnad) vilket betyder att det rådande politiska målet redan är uppnått. Rimligt idag (är) att sätta målet på minst 50% (mätt i volym/artiklar istället för kronor). En samlastningsstation skulle underlätta för mindre leverantörer att konkurrera med de större. Vi vill helst se både ekologiska och närproducerade livsmedel. Om de två målen hamnar i konflikt, så prioriterar vi ekologiskt för att uppmuntra lokala producenter att övergå till ekologiskt.

(RS) Ja, RS vill att ekologisk mat ska bli förstahandsalternativ i upphandling av livsmedel i kommunen, kostnad ska komma i andra hand. Att prioritera säsongsanpassad, lokalproducerad och lokaltillagad mat tror vi också bidrar.

(M) Genom moderna upphandlingar kan vi lyckas öka de ekologiska livsmedelsinköpen. Mer uppdelade upphandlingar kan resultera i fler leverantörer. Större krav på kvalitet ska ställas på både varor och leverantörer. Fler ekologiska livsmedel ska upphandlas. Med fler ekologiska livsmedel till god kvalitet och bra priser kommer andelen ekologiska inköp att öka.

 

 

7. LULEÅ KOMMUN ÄGER CA 6500 HEKTAR (65 000 000 M²) SKOG. EN DEL AV DENNA BEVARAS SOM NATURRESERVAT MEDAN EN DEL AVVERKAS OCH SÄLJS.

 

PÅ VILKET SÄTT VILL ERT PARTI ANVÄNDA SKOGEN I KOMMUNEN? BEHÖVER LULEÅ FLER NATURRESERVAT?

(S) Skogen brukas enligt en grön skogsplan där stor hänsyn tas till sociala och ekologiska värden. Detta innebär ett en viss del används för produktion men att stora delar sköts med inriktning mot rekreation och biologisk mångfald. Särskilt så i tätortsnära lägen. Ca 2000 hektar (34%) är idag avsatt till naturvård, drygt 1500 hektar ingår i de tre kommunala naturreservaten. Staten har via länsstyrelsen flera stora reservat på gång, bl a på Sandön. Luleå kommun planerar dessutom för ytterligare tätortsnära reservat, med huvudsyfte att skydda dem för rekreation.

(L) Idag har vi inte några planer på fler naturreservat, vi gör bedömningen från fall till fall.

(V) Luleå kommun bör få fler naturreservat, vi ser gärna att kommunekologen få r i uppdrag att ta fram förslag på lämpliga områden.

(C) När det gäller kommunens skog, så är det viktigt att den finns kvar. När det gäller privat mark, är det markägarens beslut. Skogen ska ses som en stor resurs i omställningen mot ett hållbart samhälle.

(MP) Det är viktigt att kommunens skogsskötsel bygger på att tillgodose miljömässiga och sociala krav. Det borde tas fram en skogspolicy som tydliggör att skogsskötseln sätter rekreation och naturvård i centrum. Det förekommer tyvärr (nu) mer t ex kalavverkning och markberedning av sandtallskogar. Sandtallskogar har höga värden i sig även om träden inte är gamla. Kommunen bör anpassa skötselmetoderna bättre gentemot vilka naturtyper och värden som påverkas av avverkningen. Tveksamt enligt kommunens hemsida om skogen är skogscertifierad. Virket säljs till högstbjudande virkesköpande företag. Även om FSC-certifieringen inte fungerar som den borde, bör avverkningar ska minst i enlighet med FSC:s krav. Luleå behöver fler naturreservat, vilket det också finns planer för. Därför är förstasteget att säkerställa att de planerade reservaten skyddas. Förutom dessa reservat finns även andra värdefulla skogsområden som bör skyddas. Inte minst bör natur- och friluftsvärden inom Kallaxheden (som just nu ännu inte formellt är ett reservat) säkerställas, vilket innefattar ett större område än det planerade. Bl a ingår/bör ingå även mark runt omkring rondellen/cirkulationsplatsen Älvbrovägen-Kallaxvägen där det finns många mycket gamla tallar. Kommunens naturvårdsplan från år 2000 (reviderad år 2010) bör uppdateras.

(RS) RS vill ha ett långsiktigt och ekologiskt skogsbruk som värnar biologisk mångfald. Ja, det finns höga skyddsvärden på flera håll, där försöker RS skynda på skapande av kommunala reservat.

(M) Den skog som kommunen äger och som inte uppvisar betydande naturvärden ska säljas.

 

 

8. DET BYGGS MÅNGA NYA BOSTÄDER I LULEÅ NU, SJÄLVKLART BORDE DE VARA ENERGIEFFEKTIVA.

 

ÄR ERT PARTI BEREDD ATT STÄLLA HÖGRE KRAV PÅ ENERGIEFFEKTIVITET, SÅ ATT LULEÅ BLIR EN FÖREGÅNGSKOMMUN I LANDET?

(S) En kommun får enligt lag inte ställa särkrav på energieffektivitet. Luleå kommun arbetar istället med byggdialog och jämförelseförfarande kring markanvisning, för att stimulera och gynna projekt med högre ambition på energieffektivitet och hållbarhet.

(L) Nej.

(V) Ja, sådana krav kan ställas som en del i planarbetet.

(C) Som kommun måste man gå före när det gäller energieffektivitet i sina verksamheter.

(MP) Ja, det är viktigt att detta görs vid markanvisningar. Kommunen kan låta krav på energieffektivitet och klimatpåverkan spela en större roll i förhållande till pris. Led-armaturer i gatubelysning och längs alla skidspår, även i byarna, är ett annat exempel.

(RS) Ja, RS kräver att kommunens och Lulebos fastigheter energieffektiviseras. Vi skulle gärna vilja att Luleå blev en föregångskommun på det området, det skulle vara en viktig stödpunkt för den kämpande klimatrörelse som behövs för att kräva de massiva offentliga investeringar som behövs för en grön omställning.

(M) Ja!

 

 

9. DET BYGGS OCH PLANERAS ÄVEN FÖR BOSTÄDER VÄLDIGT NÄRA LULEÄLVEN (EX ETTANS BÅTHAMN OCH MUNKEBERGS STRAND). KLIMATFÖRÄNDRINGARNA SPÅS HÖJA VATTENNIVÅN UPP TILL 2 M PÅ 100 ÅR.

 

HUR SER ERT PARTI PÅ BYGGANDE SÅ NÄRA VATTENLINJEN?

(S) De kommunala riktlinjerna för klimatanpassning ska säkerställa att inget av det som bygga nytt ska drabbas av framtida översvämningar. Om riktlinjerna efterlevs bör riskerna kunna hanteras. Landhöjningen hos oss motverkar havsnivåhöjningen så att (först) runt nästa sekelskifte jämvikt uppnås (alltså att havshöjningen är lika stor som landhöjningen). Det är detta scenario som Luleå kommun utgått ifrån vid framtagande av riktlinjerna (år 2015).

Allt byggande ska ske i förhållande till dessa riktlinjer, med en översvämningssäker utformning. Det innebär högre kostnader med fler anpassningsåtgärder i vissa områden.

(L) Vi har inte varit emot några av de projekt som ni föreslår. Idag vill människor bo nära vatten och Luleå är en vattenstad. Men vi måste noggrant följa utvecklingen.

(V) Bostäder och byggnader nära vattenlinjen är en riskabel investering och bör undvikas. Vänsterpartiet sade nej till projektet Munkebergs Strand av flera skäl: att man bygger nära vattenlinjen, att man exploaterar ett värdefullt naturområde nära centrum samt att bygget skulle kräva muddring och deponering av mycket stora mängder sulfidlera.

(C)  Vi vill ta bort strandskyddslagen, men samtidigt kan vi inte bevilja byggande där risk för översvämning finns. Viktigt att strandpromenaden kan behållas i centrala Luleå.

(MP) Vi måste vara uppfylla av övertygelsen att vi lyckas stoppa klimatförändringarna innan de mest drastiska farhågorna besannas. Om så sker, blir de globala följderna katastrofala medan vi i norr har en viss hjälp av landhöjningen. Generellt är vi positiva till att strand och hav blir tillgängliga för fler. Dock krävs ökad försiktighet. För varje byggprojekt måste noggranna analyser göras där sakkunniga remissinstanser ges stor tyngd.

(RS) RS verkar för återhållsamhet när det gäller att bygga nära strandlinjen, dels för att bevara biologisk mångfald men också av hänsyn till riskerna för höjda vattennivåer. Det som ändå byggs måste vara klimatsäkrat, alltså klara högre nivåer och översvämningar. T ex har RS gått emot byggplanerna på Munkebergs Strand.

(M) Vi är positiva till bostadsbyggande nära vattenlinjen.

 

 

10. EKONOMISK TILLVÄXT NÄMNS OFTA SOM BÄSTA OCH ENDA VÄGEN FRAMÅT.  HJUL  SKA SNURRA OCH BNP SKA ÖKA. SAMTIDIGT SOM VI VET ATT EKONOMISK TILLVÄXT INTE ÄR HÅLLBAR FÖR VÅR PLANET.

 

ÄR DET DAGS ATT STÄLLA OM SAMHÄLLET, OCH HUR? HUR GÖRA LULEÅ KOMMUN MER ANPASSAD FÖR EN FRAMTID DÄR TILLVÄXT BYTTS UT MOT EN MER LÅNGSIKTIG OCH MILJÖVÄNLIG EKONOMI?

(S) Mycket komplex men relevant fråga. Luleå kommun är till stor del i omvärldens händer, man kan för den skull inte blunda för eget ansvar. Cirkulär ekonomi är ordet för dagen, där kan kommunen bidra på många sätt. Exempelvis genom god fysisk planering som ger förutsättningar för att nyttja infrastrukturen på bästa sätt, minimera transporter och gynna gång/cykel/kollektivtrafik. Det ekologiska fotavtryck konsumtion av varor från andra delar av jordklotet innebär är svår att påverka ur kommunal synvinkel, annat än inom den egna organisationen.

(L) Vi delar inte era slutsatser, vi tror att ekonomisk tillväxt och teknologiska framsteg leder till/möjliggör förbättrat klimat. Därför är det viktigt att vi satsar på forskning och ny teknik. De stora miljöbovarna ska också betala för sig, så att den miljövänliga teknologin alltid lönar sig.

(V) Luleå kommun har just påbörjat arbetet med en ny översiktsplan. Vi bör sätta upp mål i planen som leder mot långsiktig hållbarhet, håller sig inom planetära gränser och naturens systemvillkor. För att dessa mål inte ska stanna på papperet behövs också utbildning både av de som arbetar inom kommunens förvaltningar och politiker samt medborgare. Omställningen behöver bli ett gemensamt mål över partigränserna.

(C) Aktivt brukande av skogen. Kollektiv trafik. Främja cyklandet. Bra trafikflöden. Byggande anpassat till vårt klimat. Kommunen går före i närodlad upphandling. Minska förtätningen. Förbättra relationen landsbygd/stad.

(MP) Självklart är det hög tid att ställa om. I Luleå bör vi arbeta mycket mer med beteendeförändringar av konsumtionsmönster.  MP arbetar för att nya återvinningen kombineras med reparationer och återbruk. ÅVC och ÅVM kan kompletteras med småföretag som repar och fixar. Det ska bli möjligt för medborgare att reparera/renovera genom tillgång till lokaler och verktyg. Kommunen kan också börja redovisa inte bara kostnader utan också mer i linje med grön ekonomi -där man också tar hänsyn till och redovisar resursanvändning och fotavtryck för att öka insikten om hållbar ”tillväxt”. Möjligheten att idag gratis låna sportutrustning vid Sportoteket/Fritidsbanken är ett exempel på en satsning, som med lite god vilja kan ses som en systemkritisk åtgärd mot maximerad kommers och tillväxt. Dessutom förenas både ekologisk och social hållbarhet.

(RS) Ja, det är hög tid att ställa om samhället, från jakt på tillväxt och vinst till att organisera och producera i enlighet med människans och naturens behov. RS menar att en grön omställning kräver ett systemskifte – till ett socialistiskt samhälle där resurserna ägs och fördelas demokratiskt och efter behov. Vägen dit är organisering och kamp. Vi vill utveckla och ena miljörörelsen med kämpande rörelser bland arbetare, ungdomar, på bostadsområdena, i Luleå, Sverige och världen. Ett Luleå som ser till behoven och sätter människor och miljö före tillväxt, sparkrav och budgetregler skulle vara ett inspirerande exempel för andra som kämpar men också en arena att testa samhällsbygge av annan sort.

(M) Vi behöver en långsiktig miljöpolitik med hållbarheten i centrum. Hållbarhet handlar om att eftersträva balans mellan miljöhänsyn, ekonomi och sociala frågor. Ensidigt fokus på endera av dessa tre delar riskerar att skapa problem, på både kort och lång sikt. Vi ska därför värna om och arbeta för stärkt miljöhänsyn på ett sätt som samtidigt säkerställer vår konkurrenskraft. Det är bra för miljön och ger dessutom förutsättningar för tillväxt och fler arbetstillfällen. Genom att visa att vi kan kombinera tillväxt och miljöhänsyn, kan Luleå vara ett föredöme för andra kommuner.