– försommarkväll med visning av fina insatser.
Skogsförvaltare Johan Kristoffersson berättar om skogen på lokal 1 som passar till volymblädning för att den har träd i olika storlekar.
Kvällen den 4:e juni bjöd skogsförvaltaren på Luleå kommun, Johan Kristoffersson, in till en skogsexkursion efter Naturskyddsföreningens önskemål. 14 intresserade medlemmar och kommuninnevånare med varierande bakgrundskunskaper, ålder och kön deltog.
Vi fick se exempel på hyggesfritt skogsbruk och naturvårdsanpassad skogsskötsel. Johan hade valt ut fem olika visningslokaler. Vid visningen medverkade även kommunekologen Örjan Spansk, som bidrog med perspektiv på naturvärdena.
Lite bakgrundsfakta som vi fick veta var att kommunen har inte satt något avkastningskrav på skogsbruket. Det innebär att skogsförvaltningens ekonomi ska gå jämnt ut, ”plus minus noll”. Kostnaderna för skötsel av tätortsnära skog och friluftsområden, med bland annat röjningar, spångade stigar och grillplatser, ska främst finansieras av inkomsterna från skogsbruket. Kommunen äger totalt ca 6000 hektar skogsmark, varav skogsförvaltaren bedömt att 150 hektar är lämpliga för blädning. Blädning är den form av hyggesfritt skogsbruk som har prövats inom kommunen. En betydligt större yta på kommunens mark är avsatt för naturvårdsskötsel.
Volymblädning innebär att endast de grövsta träden fälls. För det ändamålet behövs stora maskiner, även om bara vissa träd fälls. Denna metod bygger på att kvarvarande träd växer till, så att ett tillräckligt antal träd blivit stora nog att avverka när det är dags att återkomma för nästa blädningsavverkning. Avverkningsintervallerna varierar beroende på hur snabbt träden växer sig tillräckligt grova. För att det ska vara hållbart krävs det att tillväxten i skogen sedan förra avverkningstillfället motsvarar den då uttagna virkesvolymen.
Här följer en kort resumé från de fem olika lokalerna som vi besökte, vilka alla var belägna på Hertsölandet:
1. Vi stannade i en granskog där Johan hade snitslat träd av fem olika storleksklasser. Att skogen har träd i alla storlekar är en förutsättning för att det ska gå att bedriva volymblädning, som planeras att genomföras här. Då det finns träd i alla storlekar så kan hela tiden några mindre växa till sig efter de större som fällts. Granen klarar att gro i skugga, och så länge det finns tillräckligt med granplantor som gror och växer upp så behöver inga nya planteras.
Andra trädslag som tall och nordliga lövträd klarar inte av att gro i skuggan, varför denna skötselform bara ger granskogar. I en naturlig miljö kommer tallar och lövträd efter skogsbränder, stormfällningar och översvämningar, där de kan växa upp i ljuset.
Att skogen ständigt får stå kvar vid blädning, då endast några träd i taget tas ut, är gynnsamt för olika fågelarter, gammelskogens svampar och andra arter som behöver skoglig kontinuitet med skugga t.ex. om de lever på fuktiga lågor. Dessa arter kan överleva här utan att förlora sin livsmiljö vid kalhuggning.
Johan hade snitslat träden med rödvita snitslar för att visa att det fanns granar i alla olika storleksklasser, och ett naturvårdsträd som ska sparas med röd snitsel. I bilden har det förtydligats med nummer på granar i fyra olika storleksklasser, där 1 är minst och 4 i bakgrunden störst. En grön pil från en gulgrön bubbla pekar på naturvårdsträdet.
2. Vi besökte en lokal för norna vid Lövskärsvägen. I år har endast tre blommande nornor hittats här. Antalet varierar mellan noll och tio från år till år. I detta lilla skogsområde bedriver kommunen naturvårdande skötsel för att främja den ovanliga orkidéarten, genom att försiktigt ta bort smågranar som skuggar nornalokalen för mycket. Johan har ännu inte sett något tydligt resultat som visar om röjningarna gynnat arten.
Nornan är en hotad art, särskilt på grund av drastiska förändringar genom kalhyggesbruk.
3. Skogsområde av fuktig granskog där stövlar eller kängor fordrades för att inte bli blöt i de djupaste svackorna. I detta skogsområde hade utförts volymblädning som skogsbruksmetod, som är den metod som planeras användas vid lokal 1. Denna granskog var nyblädad sedan ett par månader under vårvintern 2019 då marken fortfarande var frusen. Vi kunde se stubbar från avverkningen och lägga märke till att det var glest mellan dem, men tillräckligt tätt för att synas flera från samma plats. Det fanns nästan inga spår av den stora maskinen i form av köskador, vilket skulle ha funnits om avverkningen skett under barmarkssäsong. Grenar och lite virkesrester hade lämnats kvar att bli näring i skogens näringscykel.
Området hade gallrats för 20 – 30 år sedan. Trots det bedömdes skogen vara tillräckligt tät och olikåldrig – eller hade olika stora stammar – för att kunna blädas detta år. Vid blädningen tas ungefär 20 – 30 % ut av virkesvolymen knuten till de grova träden.
Enligt Johan förloras upp till 30% av tillväxten vid blädning jämfört med vid trakthyggesbruk, och avverkningskostnaderna blir 20 % högre. En mindre diskussion uppstod, om att olika forskare och utövare av hyggesfritt skogsbruk har andra uppfattningar om ekonomin, exempelvis när det gäller planteringskostnad och gallringskostnad där inget timmer fås ut.
Johan berättar hur volymblädning utförts i framgångsrikt utan körskador från maskinens hjul på den tjälade marken i slutet av vintern.
4. Johan visade oss ett kalhygge där tallplantorna hade blivit offer för olika angrepp av sork och svamp, där återväxten av tall var obefintlig. Marken hade markberetts innan plantering, men det var idag inte lätt att se spåren efter markberedningsmetoden. Vi fick förklarat för oss de olika metoder att bereda marken på som är mer eller mindre synliga efter några år.
Idag släpper man fram lövträden att utvecklas där inte barrträden har överlevt. Det sker en naturliknande återbeskogning.
5. Sista området var ytterligare ett område med naturvårdande skötsel. Arten man vill gynna är vitryggig hackspett, då arten år 2011 – 2013 häckade utanför Luleå. Vitryggig hackspett kräver stora arealer av äldre och döda lövträd. Detta område är en naturlig lövskogsmiljö som uppstått på grund av landhöjningen. Här röjs gran bort för att gynna lövträden. På denna plats har även några björkar ringbarkats och toppkapats för att skapa död ved som ska locka insekter vars larver är föda för hackspettar. Även om man inte lyckas få vitryggig hackspett att häcka i området, så gynnas minst 200 andra arter i dessa lövskogar, som är ovanliga miljöer i det barrskogsdominerade Norrbotten.
Därmed avslutades kvällens visning av skogsskötsel inom kommunen. Deltagarna var mycket nöjda och tacksamma för en givande exkursion som ett ovanligt tillfälle till inblick.
>> Här kan du läsa mer om kommunens skogsskötsel:
https://www.lulea.se/boende–miljo/natur–park–och-skogsskotsel/skogskotsel.html
>> Här kan du läsa mer om hyggesfritt skogsbruk:
www.plockhugget.se
www.skogskunskap.se/skota-barrskog/hyggesfritt/
www.ecoforestryfoundation.se
