Se länk nedan för vårens program med aktiviteter och inbjudan till årsmöte. Välkomna till kretsens aktiviteter.

Programblad våren 2020

Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet bjuder in till öppet kvällsmöte för natur- och friluftsföreningars medlemmar och andra intresserade.

Hyggesfritt skogsbruk, eller kontinuitetsskogsbruk som det kallas med ett fackuttryck, innebär avverkning av utvalda träd, utan att hela skogen avverkas.
Kvällens föreläsningar belyser denna möjlighet med perspektiv och praktisk erfarenhet.

Tid: Torsdag 14 november 2019 kl 18.30 – 20.00
Plats: IOGT-NTOs lokal, Köpmantorget 7, Luleå.
Kostnad: Ingen – fritt inträde.
Ingen föranmälan.
Vid stort deltagande gäller först till kvarn. Entrén stängs när lokalen är fullsatt.
Program: Hittar du genom att klicka här.

Ola Engelmark, docent i skogsekologi, skogsföretagare, författare och ordförande i den nybildade Föreningen Skogens Mångbruk, inleder kvällen.
Martin Jentzen, skogsingenjör med tidigare erfarenhet från det konventionella skogsbruket men i dag konsult inom Naturnära skogsbruk berättar.
Ytterligare kunniga bidrar till att belysa aspekter på hyggesfritt skogsbruk.
Diskussion och fika.
20.00 Avslutning

Varmt välkommen till

Ljusglimt – hållbar filmfestival i norr!

När hösten är som mörkast bjuder vi på en kavalkad av filmer om miljö och hållbarhet. Programmet innehåller både spelfilmer och dokumentärer från Sverige och internationellt.

Välkommen på invigning utanför Philms lokaler torsdagen den 7/11 kl 17.30. Vi bjuder på bubbel och eldshow av gycklargruppen Phire.

Mer specifikt program hittar du här.

Biljetter köper du här via Studiefrämjandet.

Priser
Festivalpass (hela helgen)
Medlem i Naturskyddsföreningen: 150 kr
Icke medlem: 200 kr
Endagspass
Medlem i Naturskyddsföreningen: 80 kr
Icke medlem: 110 kr
Studenter och barn:
40 kr/film

Ljusglimt anordnas av Naturskyddsföreningen i Luleå i samarbete med Filmpool Nord, Studiefrämjandet, Folkets Bio och Philm.

Reparera Vårda Agera – För en hållbar framtid

5-6 oktober i Försvarsmuseum, fri entré.

Klicka på länken ovan för fullständig inbjudan.

Naturskyddsföreningens Luleåkrets anordnade helgen 3-4 augusti en utflykt till Hindersön som ligger en bit ut i Luleå skärgård. Utflykten var öppen för alla deltagare men vände sig särskilt till ungdomar och nyanlända som inte så ofta tar sig ut i skärgården. Med på turen var två erfarna naturguider Dieke Sörlin och Mats Williamsson. Förutom guiderna följde Ola Andersson samt Bibbi Rånby (tidigare – Tapani) och sju ensamkommande unga vuxna från Afghanistan och Iran. Därutöver anslöt två öbor som spenderar somrarna på Hindersön. Totalt var det 13 stycken deltagare.

Dag 1 (lördag): På förmiddagen åkte gruppen med turbåten Symfoni från Luleås södra Hamn till Hindersön. Resan tog 3h. Vid landstigning skjutsade vänliga öbor packning och mat till Hindersöns gamla skola. Efter att den vackra gamla skolan hade inspekterats och inkvarteras så tog gruppen en promenad till yrkesfiskare Jonny Stålarm med familj. Jonny berättade om sitt liv på ön som yrkesfiskare och förutsättningarna. Hindersön har som flest haft ett cirka 170 åretrunt bofasta men idag är det bara några få. Familjen Stålarm är en av få yrkesverksamma och har tre intensiva månader under sommaren då huvudsakligen av fisket av lax pågår. Därefter kommer en månad då man fiskar löja. Under övrig tid på året sysslar man med reperationer av fiskeredskap och tar hand om skog med mera.

Gamla skolan på Hindersön.

Jonny Stålarm visar en pull-up fångstfälla som används för laxfångst. Varje sådan fälla innebär en investering av cirka 100 tkr.

Efter besöket hos Jonny återvände gruppen till gamla skolan för att äta middag. Efter middagen höll Dieke i en aktivitet om samspel i naturen. Deltagarna var talltitor som gömde frö inför vintern, talgoxe som stal maten från talltitorna och hök som fångade de små fåglarna. De tog sitt uppdrag på fullaste allvar. ”Småfåglarna” gömde och ”höken” jagade dem och flera talltitor överlevde inte…. Sedan fick de leta upp sina gömda frön och upptäcka hur duktig dessa småfåglar är som klarar av att hitta fröna.

Dag 2 (söndag): Uppstigning tidigt med grötfrukost. På förmiddagen gick vi till stranden. Dieke och Mats berättade om Östersjön och Bottenvikens plats på jordklotet, om hur inlandsisen har pressat ned Skandinavien under årtusenden och därefter om landhöjningen och dess konsekvenser. Dieke berättade om de unika förutsättningarna i hela Östersjön med sina bassänger och skiktningar av havs- och älvsvatten med olika salthalter, temperatur, och syrehalter. Dessa unika förutsättningar skapar påfrestningar och utmaningar för fisk och havsdjur som lever här. Vi ritade ut hela Östersjön i sanden och grävde ut Bottenviken, Bottenhavet och Egentliga Östersjön för att kunna visa hur vattnet rör sig.

Efter kursen om Östersjön förflyttades gruppen uppåt mot övre del av stranden, skogsbryn och skog. Mats berättade om hur landhöjning gör att allting förflyttar sig under decenniernas och seklernas lopp. Vegetationen på stranden kommer i framtiden att ersättas av skog.

Mats, Dieke och Bibbi kollar och berättar om växtligheten på den översta delen av stranden.

I skogen som vätter mot stranden är det särskilda förutsättningar. Där växer bland annat al.

Inne i skogen så fick deltagare gå runt med lupp och upptäcka en ny värld som bara kan ses med förstoringsglas. Därefter så förberedes hemgång för att äta lunch. På väg hem fick alla till uppgift att samlar tre arter var att ta med till skolan för vidare analys.

De olika arterna som insamlats fick klassificeras i olika grupper efter utseende.

Efter lunchen var det fritid fram till middag. Några vilade och lyssnade på musik, några upptäckte mer av ön. Jonny Stålarm fick sälja 20kg lax till några glada ungdomar som hade veckans mat säkrad.

Efter middagen reste sällskapet åter mot Luleå med Symfoni. Alla deltagare var nöjda ned turen men flera nya idéer och tips om möjliga aktiviteter kom in ifall det blir möjligt att göra om utflykten ett annat år.

Stort tack till Mats och Dieke som ställde upp som naturguider. Stort tack till Agneta Persson och Hindersöns hembygdsförening för uthyrning av gamla skolan, Bosse som körde vår packning, Jonny Stålarm med familj, Erika och Stefan Hansson med familj för hjälp med utlån av kubbspel, spadar och transport av packning. Detta gör vi gärna om ett annat år.

Klicka här nedan för höstens program:

Programblad hösten 2019

– försommarkväll med visning av fina insatser.

Skogsförvaltare Johan Kristoffersson berättar om skogen på lokal 1 som passar till volymblädning för att den har träd i olika storlekar.

Kvällen den 4:e juni bjöd skogsförvaltaren på Luleå kommun, Johan Kristoffersson, in till en skogsexkursion efter Naturskyddsföreningens önskemål. 14 intresserade medlemmar och kommuninnevånare med varierande bakgrundskunskaper, ålder och kön deltog.

Vi fick se exempel på hyggesfritt skogsbruk och naturvårdsanpassad skogsskötsel. Johan hade valt ut fem olika visningslokaler. Vid visningen medverkade även kommunekologen Örjan Spansk, som bidrog med perspektiv på naturvärdena.

Lite bakgrundsfakta som vi fick veta var att kommunen har inte satt något avkastningskrav på skogsbruket. Det innebär att skogsförvaltningens ekonomi ska gå jämnt ut, ”plus minus noll”. Kostnaderna för skötsel av tätortsnära skog och friluftsområden, med bland annat röjningar, spångade stigar och grillplatser, ska främst finansieras av inkomsterna från skogsbruket. Kommunen äger totalt ca 6000 hektar skogsmark, varav skogsförvaltaren bedömt att 150 hektar är lämpliga för blädning. Blädning är den form av hyggesfritt skogsbruk som har prövats inom kommunen. En betydligt större yta på kommunens mark är avsatt för naturvårdsskötsel.

Volymblädning innebär att endast de grövsta träden fälls. För det ändamålet behövs stora maskiner, även om bara vissa träd fälls. Denna metod bygger på att kvarvarande träd växer till, så att ett tillräckligt antal träd blivit stora nog att avverka när det är dags att återkomma för nästa blädningsavverkning. Avverkningsintervallerna varierar beroende på hur snabbt träden växer sig tillräckligt grova. För att det ska vara hållbart krävs det att tillväxten i skogen sedan förra avverkningstillfället motsvarar den då uttagna virkesvolymen.

Här följer en kort resumé från de fem olika lokalerna som vi besökte, vilka alla var belägna på Hertsölandet:

1. Vi stannade i en granskog där Johan hade snitslat träd av fem olika storleksklasser. Att skogen har träd i alla storlekar är en förutsättning för att det ska gå att bedriva volymblädning, som planeras att genomföras här. Då det finns träd i alla storlekar så kan hela tiden några mindre växa till sig efter de större som fällts. Granen klarar att gro i skugga, och så länge det finns tillräckligt med granplantor som gror och växer upp så behöver inga nya planteras.

Andra trädslag som tall och nordliga lövträd klarar inte av att gro i skuggan, varför denna skötselform bara ger granskogar. I en naturlig miljö kommer tallar och lövträd efter skogsbränder, stormfällningar och översvämningar, där de kan växa upp i ljuset.

Att skogen ständigt får stå kvar vid blädning, då endast några träd i taget tas ut, är gynnsamt för olika fågelarter, gammelskogens svampar och andra arter som behöver skoglig kontinuitet med skugga t.ex. om de lever på fuktiga lågor. Dessa arter kan överleva här utan att förlora sin livsmiljö vid kalhuggning.

Johan hade snitslat träden med rödvita snitslar för att visa att det fanns granar i alla olika storleksklasser, och ett naturvårdsträd som ska sparas med röd snitsel. I bilden har det förtydligats med nummer på granar i fyra olika storleksklasser, där 1 är minst och 4 i bakgrunden störst. En grön pil från en gulgrön bubbla pekar på naturvårdsträdet.

2. Vi besökte en lokal för norna vid Lövskärsvägen. I år har endast tre blommande nornor hittats här. Antalet varierar mellan noll och tio från år till år. I detta lilla skogsområde bedriver kommunen naturvårdande skötsel för att främja den ovanliga orkidéarten, genom att försiktigt ta bort smågranar som skuggar nornalokalen för mycket. Johan har ännu inte sett något tydligt resultat som visar om röjningarna gynnat arten.

Nornan är en hotad art, särskilt på grund av drastiska förändringar genom kalhyggesbruk.

3. Skogsområde av fuktig granskog där stövlar eller kängor fordrades för att inte bli blöt i de djupaste svackorna. I detta skogsområde hade utförts volymblädning som skogsbruksmetod, som är den metod som planeras användas vid lokal 1. Denna granskog var nyblädad sedan ett par månader under vårvintern 2019 då marken fortfarande var frusen. Vi kunde se stubbar från avverkningen och lägga märke till att det var glest mellan dem, men tillräckligt tätt för att synas flera från samma plats. Det fanns nästan inga spår av den stora maskinen i form av köskador, vilket skulle ha funnits om avverkningen skett under barmarkssäsong. Grenar och lite virkesrester hade lämnats kvar att bli näring i skogens näringscykel.

Området hade gallrats för 20 – 30 år sedan. Trots det bedömdes skogen vara tillräckligt tät och olikåldrig – eller hade olika stora stammar – för att kunna blädas detta år.  Vid blädningen tas ungefär 20 – 30 % ut av virkesvolymen knuten till de grova träden.

Enligt Johan förloras upp till 30% av tillväxten vid blädning jämfört med vid trakthyggesbruk, och avverkningskostnaderna blir 20 % högre. En mindre diskussion uppstod, om att olika forskare och utövare av hyggesfritt skogsbruk har andra uppfattningar om ekonomin, exempelvis när det gäller planteringskostnad och gallringskostnad där inget timmer fås ut.

Johan berättar hur volymblädning utförts i framgångsrikt utan körskador från maskinens hjul på den tjälade marken i slutet av vintern.

4. Johan visade oss ett kalhygge där tallplantorna hade blivit offer för olika angrepp av sork och svamp, där återväxten av tall var obefintlig. Marken hade markberetts innan plantering, men det var idag inte lätt att se spåren efter markberedningsmetoden. Vi fick förklarat för oss de olika metoder att bereda marken på som är mer eller mindre synliga efter några år.

Idag släpper man fram lövträden att utvecklas där inte barrträden har överlevt. Det sker en naturliknande återbeskogning.

5. Sista området var ytterligare ett område med naturvårdande skötsel. Arten man vill gynna är vitryggig hackspett, då arten år 2011 – 2013 häckade utanför Luleå. Vitryggig hackspett kräver stora arealer av äldre och döda lövträd. Detta område är en naturlig lövskogsmiljö som uppstått på grund av landhöjningen. Här röjs gran bort för att gynna lövträden. På denna plats har även några björkar ringbarkats och toppkapats för att skapa död ved som ska locka insekter vars larver är föda för hackspettar. Även om man inte lyckas få vitryggig hackspett att häcka i området, så gynnas minst 200 andra arter i dessa lövskogar, som är ovanliga miljöer i det barrskogsdominerade Norrbotten.

Därmed avslutades kvällens visning av skogsskötsel inom kommunen. Deltagarna var mycket nöjda och tacksamma för en givande exkursion som ett ovanligt tillfälle till inblick.

>> Här kan du läsa mer om kommunens skogsskötsel:
https://www.lulea.se/boende–miljo/natur–park–och-skogsskotsel/skogskotsel.html

>> Här kan du läsa mer om hyggesfritt skogsbruk:
www.plockhugget.se
www.skogskunskap.se/skota-barrskog/hyggesfritt/
www.ecoforestryfoundation.se