Låt Luleå kommun gå före med skogsbruk utan hyggen

Hjälp oss stödja ett medborgarförslag om skogen där vi fokuserar på ett skogsbruk som värnar om skogen som ekosystem utan kalhyggen. Det innebär att man inför ett hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk. Syftet är att värna biologisk mångfald, naturvärden, klimat, upplevelsevärden och friluftsliv. Göteborg, Falun och flera kommuner har redan infört hyggesfritt skogsbruk. Låt Luleå bli först med det i Norrbotten.

Rösta här: https://sjalvservice.lulea.se/forslag/show/414311

 

Skogen och klimatet – tal på klimatmanifestation anordnad av Fridays for Future 24/9 2021

Hej

Jag heter Hans Olsson och representerar Arbetsgruppen för hyggesfritt skogbruk vid Naturskyddsföreningen i Luleå. Vi har tagit som uppgift att sprida kunskap om ett hyggesfritt, hållbart skogsbruk.

Skogen är viktig för klimatet. Så långt är vi eniga med skogsindustrin. I övrigt är vi oense. Vi anser att dagens trakthyggesbruk, dvs kalhyggen, motverkar arbetet med att mota klimatförändring-arna. Jag ska försöka förklara varför.

Vi börjar med att gå under jorden. Det är nämligen så att i det boreala skogsbältet, dvs Sverige, Finland, Ryssland, ligger minst två tredjedelar av kollagret bundet i marken, en tredjedel i form av trädens rötter och en tredjedel som mykorrhizasvampar. 

Mykorrhizasvamparna bildar hyfer, spindelvävstunna trådar som växer kring och i trädens rötter och i symbios med dessa, mykorrhizan får näring från träden och hjälper träden att ta upp vatten och närsalter. I ett par spadtag i skogen finns flera kilometer svamptrådar. Svamparna kan också förse träden med antibiotika som skydd mot parasitangrepp och nätverket med svamptrådar binder samman träden i något som brukar kallas Wood Wide Webb. Forskning pågår kring vilken betydelse detta har.

Vad händer vid kalhuggning?

  • Markvegetationen friläggs, torkar och börja brytas ned.
  • Mykorrhizan som varit beroende av träden bryts ned, liksom trädens rötter. 
  • Sammantaget innebär detta att det avges stora mängder koldioxid. Detta fortsätter i cirka 15 år, först efter ytterligare cirka 15 år har den nya växande skogen (om man lyckats med planteringen) börjat lagra in mer kol än läget före kalhuggningen. Dvs 30 år! jämför det med Parisavtalets 1,5-gradersmål som innebär att vi med nuvarande utsläppstakt har mindre är sju år innan koldioxidbudgeten är slut.

Nu så vänder vi blicken mot det som finns ovan marken: det vi vanligen menar med skogen. Skog är mycket mer än träd, det är ett intrikat samspel mellan olika växter, djur och insekter. Hela denna komplexa väv slås sönder vid kalhuggning. Efter trädplantering får vi trädplantager, inte skog. 

Skogsindustrin påstår att gammal skog inte växer och inte lagrar in mer kol, därför måste man hugga ned och plantera nytt. Det är inte sant, kolbalansen är vanligen positiv i skogar i upp till 800 år, idag anser man skogen vara avverkningsmogen efter 80! Kolinlagringen fortsätter, ju äldre och större träden blir ju mer kol lagrar de in, framför allt i marken genom mykorrhiza-svamparna. De 6% största träden i en skog kan stå för över en tredjedel av kolinlagringen.

Inom parentes kan påpekas att det mesta av kollagret i världens skogar finns i det boreala skogsbältet, där Sverige ingår, det är t.ex dubbelt så stort som i det tropiska skogarna. något att hålla i minnet när vi, med all rätt, kritiserar skogsskövlingen i Amazonas…

Så vad göra? Ur klimatsynpunkt vore det effektivaste att helt, t.ex fram till 2030, upphöra med avverkningarna. Nu är detta knappast möjligt politiskt och ekonomiskt, men det finns ett bra alternativ: kontinuitetskogsbruk eller naturnära skogsbruk. Där väljer man ut enstaka träd för avverkning efter ekologiska principer, och ekonomiska, principer och bevarar såväl mykorrhizan i marken som det ekologiska samspelet i skogen. Det finns undersökningar som visar att det för mindre skogsägare kan vara lönsammare än att kalhugga. Vi helt övertygade om att en övergång till ett hyggesfritt, naturnära skogsbruk skulle ha stor betydelse i arbetet mot klimatförändringarna.

Ett mål med vårt arbete med att sprida kunskap om ett skogsbruk utan hyggen är att försöka förmå Luleå Kommun att övergå till hyggesfritt skogsbruk i hela sitt skogsinnehav. Detta är fullt möljligt, en handfull kommuner har redan gjort det; Göteborg, Falun, Södertälje. Man har i dessa kommuner samma villkor för sitt skogsbruk som Luleå, dvs att avkastningen från den brukade skogen ska finansiera all skogsskötsel i kommunen, även inom det stadsplanelagda området.

Här har ni alla en möjlighet att göra en insats för skogen och klimatet:

Just nu finns det ett medborgarförslag om att Luleå ska övergå till ett helt hyggesfritt skogsbruk, Luleå har här möjlighet att bli först i Norrbotten och därmed bli ett föredöme i hållbart skogsbruk och samtidigt göra ett viktigt bidrag till klimatomställningen.

Jag uppmanar alla att göra en insats för klimatet och gå in och rösta.:

Sök på ”Luleå kommun aktiva medborgarförslag” så får ni upp ”Aktiva förslag – Luleå”, Där hittar ni Hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk” som ett av förslagen, Klicka bara på det och välj ”rösta”, legitimera er med e-legitimation.

Ni kan också hitta länken direkt till folkomröstningen genom att gå in på Naturskyddsföreningens i Luleå hemsida.

Tack för mig och att ni lyssnat!

Dela

Kommentera

1 thoughts on “Låt Luleå kommun gå före med skogsbruk utan hyggen

Kommentering är stängd.